Page 54 - Fif-1-23_web

Fråga habdoktorn

­

”Se till att ni får
en fast vårdkontakt”

Annika Brar ? Jag har en dotter i yngre tonåren som länge haft kontakt med BUP på grund
habiliterings- av ångest och deppighet. Nu har hon också fått en autismdiagnos.
läkare i Region Efter utredningen sa BUP att nu skulle habilitering och skola ge henne rätt stöd.
Vi gick habiliteringens grundkurs för föräldrar och sedan kom vi till ett habilite-
Stockholm ringscenter. Där sa de att de inte kunde hjälpa till med hennes psykiska ohälsa
tar upp vanliga utan det var BUP:s uppdrag. Jag kontaktade BUP igen men de fortsatte hänvisa till
habilitering och skola. Min dotter mår jättedåligt, hon går inte till skolan alls längre
frågor från och vill inte göra något av det hon brukade gilla förut.
patienter, Varför bollas hon så här mellan BUP och habilitering? Vem kan hjälpa oss med
när­stående och hennes ångest och deppighet?
personal
inom vård och SVAR: Det här är en vanlig står hur man fungerar och sion eller självskadebeteen-
omsorg. och ganska knepig situation. vad man behöver för att de innan man gör något
Habiliteringens uppdrag är må bra. Det handlar mycket annat. Det är alltid individ­
VILL DU SE FRÅGA att ge stöd riktat mot funk- om kunskap och acceptans ens mående och behov
HABDOKTORN PÅ FILM? tionsnedsättningen medan men också om att omgiv- som avgör vad som ska
BUP behandlar psykisk ningen behöver lära sig att göras först.
Här hittar du avsnitt ohälsa på specialistnivå. anpassa miljö, bemöta­ nde,
om bland annat psykisk ohälsa: Barn som har både och kommunikation och peda- Givetvis är det svårt för en
hänvisas inte sällan mellan gogik i vardagen. Det är så­ förälder att veta exakt vil-
habilitering.se/habdoktorn verksamheterna, och så dant som habiliteringen och ken hjälp ens barn behöver,
borde det inte vara. skolan kan hjälpa till med. från vem och i vilken ord-
ning. Det är vårdens upp-
Många barn och ung­ Ibland är det stödet tillräck- gift att ge stöd utifrån det
domar med autism lider av ligt för att man ska må myck- uppdrag som respektive
psykisk ohälsa i olika grad. et bättre, men om din dot- vårdgivare har, att samord-
Bland dem som fått en ter mår väldigt dåligt kan na sig och att stötta barnet
autismdiagnos i tonåren har det vara svårt för henne att och familjen i rätt riktning.
mer än hälften samtidigt en ta till sig och använda det Dessvärre kan det vara svårt
ångest- eller depressions­ stöd som habiliteringen och även för dem som jobbar i
diagnos. skolan erbjuder. Då kan vården. Ibland gör olika
hon behöva behandling för vårdgivare olika bedöm-
Att leva med autism i en psykisk ohälsa på vårdcen- ningar av vad problemet
miljö som inte är anpassad tralen eller BUP, före eller beror på och hur det ska
efter ens funktionssätt inne- parallellt med insatserna åtgärdas. På vissa håll finns
bär för de flesta en stor och från skola och habilitering. välfungerande rutiner för
långvarig stress, som lätt Ibland behövs också annat samarbete kring patienten
kan övergå i oro, ångest stöd från kommunen. men långt ifrån överallt.
och nedstämdhet. Det gäl- Med det sagt vill jag ge dig
ler inte minst när man blir Det är viktigt att insatser- några råd på vägen:
äldre och börjar jämföra na blir samordnade och att
sig mer med andra. hon får rätt stöd med rätt • Be om hjälp av den verk-
tajming. Ibland måste man samhet ni nu har kontakt
Därför är det oerhört vik- börja med behandling av med. Beskriv din dotters
tigt att både man själv och exempelvis svårare depres-
personer i omgivningen för-

54. FUNKTION I FOKUS 1.2023