Page 24 - Albatrossi_Albatrossen_1_2024
P. 24
Kolumn ı På jakt efter sjökultur, del 1
”Men vad är då
den där kyltyren?”
”KYLTYYRI, KYLTYYRI, KYLTYYRI… fartsmuseum kan vi studera det hel del därtill, allt från sjömans
Mut mikä se on se kyltyyri?”. Eino maritima kulturarvet (merimuseo, visor till valfångst.
Leino undrar i sin gycklande dikt merellinen kulttuuriperintö),
från början av 1900-talet vad vi kan följa en havsdiet (merel- DÅ EINO LEINO skaldade om
”kyltyr” egentligen innebär. I stan- linen ruokavalio), vi är beroende ”kyltyren” och intog en fiskmåltid
dardspråket anknyter ordet ”kul- av maritima näringar (merelliset på restaurang Kapellet i Helsing-
tur” till konsterna eller i vidare elinkeinot) såsom sjöfart och fors i början av 1900-talet var
bemärkelse till folkens andliga och fiske. I finskan kan ”merellinen” kusterna i Finland liksom hela
materiella arv, till exempel seder, användas också om maritim anda, Östersjökusten fortfarande mycket
värdegrunder och minnesmärken. maritim stämning och havsland- beroende av de maritima näring-
Leino skaldar vidare: ”Tuhatkar- skap. arna. Fisket och lotsningarna var
vainen on kyltyyri - se on Kiinassa huvudnäringar i skärgården, och
Kiinan myyri - mut Suomessa Nyordet ”merikulttuuri”, hamnstäderna vid kusterna växte
Suomen kyltyyri” (Fritt översatt: sjökultur eller maritim kultur, kan upp tack vare bondeseglationen,
Tusen nyanser har kyltyren – i tänkas täcka allt som har sam- skeppsbygget och den internatio-
Kina avses Kinesiska myren – men band med havet. Allt som berättar nella handelssjöfarten.
i Finland den finska kyltyren). om växelverkan mellan männis-
kan och havet. Hela den mänsk- På gamla målningar, teck-
Den här kända skämtdikten liga kulturen och de kulturella ningar och fotografier dominerar
av Eino Leino kom jag direkt att begreppen är såväl gemensamma segelfartygen det maritima land-
tänka på när jag för ett par år som individuella, och det här gäl- skapet. Fraktsegelfartyg av trä med
sedan blev ombedd att skriva om ler även de begrepp som beskriver hjälpmaskin – skutor, galeaser och
den maritima kulturen. Min essä vår relation till havet. Den mari- skonare – var så sent som i början
publicerades sedan i samband med tima kulturen omfattar, då den är av 1960-talet en rätt vanlig syn
John Nurminen-stiftelsens 30-års- som bäst, en levande och mångsi- också i vattnen kring Helsingfors.
jubileum hösten 2022. dig förståelse för havet och väcker Sandskutorna fraktade sedan
en vilja till havsvård. 1800-talet enorma mängder sand
I DAG TALAR VI allmänt om mat- till byggarbetsplatserna i den väx-
kultur, idrottskultur, företagskul- ”Den maritima kulturen ande staden.
tur, högkultur och populärkultur. omfattar, då den är som
Men vad avser vi med maritim De gamla träseglarna har
kultur? bäst, en levande och försvunnit från världens alla hav
mångsidig förståelse för och kan i dag studeras endast på
I finskan kan man kombi- havet och väcker en vilja sjöfartsmuseerna. Och i Helsing-
nera ordet ”meri”, i grundform fors vid Vedkajen.
eller böjt, med nästan vad som till havsvård.”
helst. Man kan också använda SJÖFARTEN och de andra maritima
avledningen ”merellinen”. Några Det engelska begreppet ”mariti- näringarna har starkt påverkat
exempel: merihistoria, meritaide, me culture” täcker enligt Wikipe- den bebyggda miljön i kustom
merisota, merikartta, merimies, dia allt det ovannämnda och en rådena i Finland och vid hela
merieläin. Vidare: merenkulku, Östersjön. Hansaförbundet bidrog
merensuojelu, merentutkimus, till att det på medeltiden växte
merenneito, merenranta, meren- upp en stadskultur kring de vikti-
pinta, merenpohja. På ett sjö- gaste Östersjöhamnarna. Än i dag
24 Albatrossi | Albatrossen
