Page 33 - Albatrossi-Albatrossen-3_2021
P. 33
HANNU FÖLJDE sin mammas förslag – Största delen av souvenirerna har sig själva som framtidens sjökaptener.
och gick till sjöss som 18-åring. Mam- försvunnit under åren, men många Men alla kan inte bli skeppare, och
man jobbade själv på ”Nolla-Bore” erfarenheter har stannat kvar i minnet, man kan inte ha ansvar för fartyget om
(S/S Bore), som var en av de sista både på gott och ont. Jag har varit i man inte själv utfört olika slags uppgif-
passagerarångbåtsfartygen, och hon Amerika och Nord-Afrika, transpor- ter och lärt sig dem i praktiken.
märkte att skolgång inte var pojkens terat olja från Svarta Havet och fryst i
största intresse. På den tiden var det hamnen i Murmansk mitt i mörkaste PENSIONERINGEN har inte stoppat den
lätt att få jobb på båtar och själva job- vintern. Vintriga St.Petersburg i -30 aktiva mannen. Hannu är en riktig
bet var på många sätt annorlunda än graders köld och östlig vind är heller stålman som under årens lopp sprungit
idag. Resorna tog lång tid och arbetet ingen trevlig upplevelse. sammanlagt femton maratonlopp och
var hårt, och säkerheten var heller inte skidat i Finlandialoppet, och är fortfa-
alltid på topp. Hannu visar ärret i pan- Då lastningen tog längre tid, hade rande i god vigör. Han berättar att han
nan, som är ett minne från den gången besättningen även tid att bekanta sig börjar varje dag med en rask stavpro-
han föll från en container. med exotiska platser. Hannu kom- menad, och gör långa cykelturer både i
mer ihåg många fina ställen, såsom Södra Finland och i Lappland.
– Fartygets styrman sydde såret och Medelhavsländerna och speciellt Israel.
då jag kom iland berömde läkaren de Nuförtiden är det annorlunda enligt – Norrut har jag cyklat 180 km
prydliga stygnen, berättar Hannu. Hannu, och yngre generationers sjö- per dag som bäst. Allt som behövs
män är inte nödvändigtvis intresserade ryms behändigt i släpkärran och man
Traditionellt har sjömän haft rykte av att bekanta sig med hamnstäderna i kan skölja av sig vid en bäck, berät-
om sig att vara festglada och Hannu samma utsträckning som förr. tar Hannu på sitt lätta och lediga
medger att man nog hade roligt i sätt. – Även då jag jobbade på båtarna
hamnstäderna. Ibland gick det vilt till ”Största delen av försökte jag ha tid för motionering. På
även på fartygen. souvenirerna har Åbo-Stockholm-linjen använde jag och
försvunnit under min kollega den tiden som fartyget låg
– I början var jag en aning förfärad, åren, men många i hamn, 1,5 h, för löpning, och under
då de äldre gubbarna söp för mycket erfarenheter har vintrarna hade vi ibland till och med
och någon började härja så till den stannat kvar skidorna med oss, så att vi hann åka
grad att man för säkerhets skull måste i minnet.” till Hirvensalo och skida!
gömma alla knivarna. Jag tänkte att
om livet ombord är sådant, orkar jag – Juniorerna vill inte ens gå i land HARPUNKVARTERETS LÄGE invid Åbo
inte länge med det. från fartyget. En gång i Hamburg sade slott och nära Aura ås mynning passar
jag till pojkarna att de åtminstone också en aktiv själ. Med cykel tar man
Trots allt fortsatte Hannu till sjöss skulle besöka Reeperbahn, men de sig lätt t.ex. till Runsala och på kvarte-
och under åren blev han van med näs- spelade bara på datorn, skrattar den rets egna innergård finns gymmaskiner.
tan alla arbetsuppgifter från däcks- och erfarna sjömannen.
underhållsarbeten på container- och – Bostaden är precis tillräckligt stor
tankfartyg till det hetsiga jobbet på Sve- Under årens lopp har branschen för- för mig, konstaterar Hannu nöjt. För
rigebåtarna. ändrats på många sätt enligt Hannu. mig räcker det bra med en etta på 35
Såväl besättningens arbetsavtal med kvadrat, eftersom jag vant mig vid att
Hannu som började som jungmann, semesterdagar, rederiernas beskattning bo i hytter på fartyg och saknar inget
har ingen egentlig yrkesutbildning, och kaptenernas ledarskap har påver- onödigt utrymme. Par meter ifrån, på
med undantag för kurserna som av- kat arbetet. den egna bakgården, kan man plocka
lagts i Raumo och brand- och rökdyk- salvia, gräslök och andra örter från
ningskurserna i Obbnäs. Jobbet har – Förr i tiden hade kaptenerna stark invånarnas gemensamma örtgård.
han lärt sig i praktiken och genom att auktoritet och man gjorde utan vidare Och i nästa år då en mataffär öppnar i
lyssna på mer erfarna kolleger. som man blev tillsagd. Dagens kapte- kvarteret, börjar tjänsterna också vara
ners utbildning och bakgrund är lite på hygglig nivå.”
INNAN MOBILERNA och internet var annorlunda och ledarskapet likaså,
det inte möjligt att hålla kontakt funderar Hannu. Dotterns skeppshund som Hannu
med hemfolket, då man ibland var sköter om, verkar också trivas på den
flera veckor till sjöss. Hannu har själv - De sista arbetsåren började det lilla bakgården. Det ser ut som att den
upplevt att sjömanslivet kan tära på också kännas att för många unga ser gamle sjömannen har hittat sin hem-
parförhållandet. hamn.
– Emellanåt var det tufft, och många
skiljde sig. Kontakten hemåt kunde
ibland begränsa sig till att man skickade
ett kort från hamnen, minns Hannu.
Albatrossi | Albatrossen 33
