Page 7 - mek_spk_vuosikatsaus_a--rsbera--ttelse_2022

Den ekonomiska omvärlden Styrelsens verksamhetsberättelse

Ännu 2022 var tillväxten i Finlands ekonomi uppskattningsvis cirka Sjömanspensionskassan 2022 Årsberättelse
1,5 procent, men eftersom privatkonsumtionen minskar till följd av
den allt svagare köpkraften faller talet sannolikt under nollstrecket 7
nästa år. Särskilt i Europa kan man se ett starkt investeringsbehov
i energiproduktion och den gröna omställningen, samtidigt som
centralbankerna stramar åt penningpolitiken. Vi kan alltså vänta oss
att räntorna fortsätter att stiga ännu nästa år. I världsekonomin ser
man nu en kraftig avglobalisering som bl.a. beror på de svårigheter i
leveranskedjorna som uppstod under coronapandemin.

Inflationen ökade tydligt redan 2021, men tilltog ytterligare när bl.a.
energi- och matpriserna påverkades av Rysslands anfallskrig. Konsu-
mentprisen i Finland steg med cirka 7 procent och nästa år väntas de
också stiga med över fyra procent. I pensionerna noterades en kraftig
ökning på 6,8 procent i slutet av året och nästa år uppskattas även
lönerna stiga med cirka fyra procent.

Centralbankerna var sent ute med att bekämpa inflationen och
penningpolitiken stramas åt tills den ekonomiska tillväxten avtar och
såväl inflationen som i synnerhet inflationsförväntningarna sjunker
och närmar sig den långsiktiga målnivån. Detta har redan haft en
betydande inverkan på avkastningskraven på olika tillgångsklasser och
sänkt deras värde. Tydligast syntes detta i fråga om statslånen, vars
avkastning i euroområdet var -18,8 procent i fjol. Detta var sämre än
aktiemarknadens avkastning som hade en kursnedgång på -8,9 procent
i Europa och -12,7 procent i Finland. Värdet på de illikvida placering-
arna har ännu inte utvecklats på samma sätt, men detta är att vänta
under nästa år, vilket märks bland annat i fastighetspriserna.

Enligt rederibarometern, som fokuserade på frakttransporter, förde
Rysslands anfallskrig i Ukraina med sig en helt ny situation och stor
osäkerhet inför framtiden. Det saldotal som beskriver konjunkturerna
sjönk till 27 poäng jämfört med rekordhöga 86 poäng i föregående
rederibarometer. Saldotalet för konjunkturprognosen är 59 poäng
på minus, dvs. på samma nivå som i samband med finanskrisen och
coronapandemin. Miljöregleringen och strävan efter koldioxidsnålhet
syns i rederiernas planering och över hälften av rederierna överväger
också att övergå till mer miljövänliga bränslen. Till detta bidrar också
befraktarnas ökade krav på hållbara och miljövänliga lösningar. De
ökade kapitalkostnaderna ses däremot som ett hinder för tillväxten.
Svårigheten att rekrytera sjöpersonal blir allt tydligare och 84 procent
av rederierna ser det som ett problem att branschen inte lockar de
unga.

Finland är en ö. Av Finlands utrikestransporter går över 90 procent
sjövägen. Sjöfarten behöver det nationella återbetalningssystem för
sjöfartens bemanningskostnader som EU godkänt. Systemet skiljer sig
inte nivåmässigt från motsvarande system i de övriga EU-länderna,
men det finns skillnader i utförandet. I flera EU-länder, såsom i Sverige
och Danmark, sänks rederiernas arbetskraftskostnader med hjälp av
den s.k. nettolönmodellen. I den meddelar rederierna förskottsinne-
hållningarna för sina anställda till Skatteförvaltningen, men de redovi-
sar inte avgifterna i fråga till skattemyndigheterna. En nedskärning av
återbetalningssystemet för bemanningskostnaderna skulle kunna leda
till att både passagerar- och fraktfartyg flyttas bort från finsk flagg.