Page 26 - Albatrossi-Albatrossen-4-2021
P. 26
I samarbete
Skonaren Helena
– min barndomskamrat
JAG OCH SKONAREN HELENA är och tillbringat mitt sommarlov se den vita ladyn segla. Jag hoppas
barndomskamrater ända sedan med att för hand pumpa svart att jag och min vän, som fyller 30
början av 90-talet. De första vatten ur ett trångt maskinrum. nästa år, ännu har många gemen
gångerna var jag inte större än en Jag har slagits mot pannkakor som samma sjömil framför oss.
skumsläckare och seglade tillsam gått till attack i ugnen och kokat
mans med min pappa Heikki, som morgonkaffe så att jag bara blivit Merituuli Saario
under sina ledigheter var styrman med kaffeskopan i handen. Resten
och skeppare på Helena. Mitt av kaffet, kaffesumpen och delar Skribenten är ett skärgårdsbarn
hängande och slängande ombord av utrustningen har fått samlas som älskar äventyr, en frilansande
har knappt förändrats alls under ihop längs med skoten. Men sedan grafiker och vaktman som slunkit
årens lopp och jag dinglar ännu har en hand dykt upp någonstans över till mutterdalssidan. Hon
lika ivrigt i hajnät, vinschar skot ifrån redo att moppa, ryckt upp en arbetar ombord på handelsfartyg.
och flinar bakom rodret. ur vågstänket och hjälpt till att dra
rep. Någon har mitt under hund I DEN HÄR KOLUMNEN berättar
FRÅN SEGELFARTYGETS däck har vakten kläckt ett skämt svartare än sjömän och sjökvinnor som
jag beundrat otaliga stjärnfall och åskmolnen och med tårar i ögonen jobbar som frivilliga vid Se-
valstim, andats i takt med oceaner har jag skrattat så att jag rullat gelfartygsstiftelsen i Finland,
nas dyningar och sett fosforplank längs med däcket, iförd galonbyxor. Sjömanspensionskassans nya
ton glimma i kapp med Vintergatan. För också Muminpappan visste samarbetspartner, om varda-
Jag har förundrat mig över världens att efter vakten övergår den gråa gen och äventyren på stiftel-
nordligaste Lenin-staty, spejat efter halvdagern igen i en soluppgång, sens sail training-fartyg, sko-
isberg som tornat upp sig framför doften av kaffe svävar i luften och naren Helena och S/Y Vahine.
fören, dansat salsa på bryggdanser, man hör skramlet från kastruller Segelfartygsstiftelsen i Finland,
skrikit mig hes under besättningspa och sorlet från besättningen som som grundades 1973, bedriver
rader, svingat mig som Tarzan i lian vaknar till. Någon har stekt plättar. ungdomsarbete genom att
från däck och plumsat ner i turkost ordna ungdomsseglatser och
vatten samt fiskat upp tonfisk på MIDATLANTISKA Marthagrupper träna upp sin frivilliga besätt-
däck. Jag har kryssat av och an och har bildats under segelsömnad och ning. Stiftelsen ordnar marina
hållit blicken på vackertväders vänskapsband som varat i årtion evenemang för unga för att
stackmoln och vita segel, jag har den har knutits. På havet, utanför stödja verksamheten och håller
känt vinden fläkta mot min kind mobilernas täckningsområde, har aktivt kontakt med andra sail
och kisat mot horisonten där nya man tid att möta människor. Det training-organisationer i Fin-
öar och okända hamnar trätt fram jag tycker är givande att man på land och utomlands. Dessutom
bland allt det blåa. Helena träffar människor i olika ordnar stiftelsen seglatser för
åldrar och från olika bakgrunder. vuxna för att samla medel för
OTALIGA GÅNGER har jag också fru Jag skriver den här artikeln från ett ungdomsarbetet.
sen och kall halkat fram över däck, varv på Kanarieöarna, där vi gör
piskad av vinden, med stelfrusna underhållsarbete och med frivil
fingrar och skvalpande stövlar. Jag ligkrafter förbereder fartyget för en
har rivit segel i förpiken, blivit över kommande färd över Atlanten och
sköljd, fått törnar, blivit blåslagen ARC (Atlantic Rally for Cruisers).
och varit så trött att jag halvdöd På grund av coronan var också He
stupat i säng. Jag har torkat bort lenas säsong inställd under en lång
någon annans spyor ur mitt ansikte tid och det är fantastiskt att igen få
26 Albatrossi | Albatrossen
