Page 37 - En-introduktion-till-Svalbard

Spetsbergsgås. Övre: Prutgås. Undre: Vitkindad gås.

Spetsbergsgås (Anser brachyrhynchus)
Spetsbergsgåsen är både den största och den vanligaste gåsarten på Svalbard. Trots att den
finns i stort antal över hela Svalbard är den förhållandevis skygg och svår att upptäcka. I
slutet av augusti samlas gässen i allt större flockar och senast den sista veckan i september
har de dragit söderut till vinterkvarteren i Danmark, Tyskland, Belgien och Holland. Spets-
bergsgåsen återkommer till Svalbard i början av maj varje år.

Vitkindad gås (Branta leucopsis)
Denna mindre gås häckar i små kolonier eller som enstaka par både på tundran och på klipp-
väggar, främst längs västkusten. Tack vare att gässens flyttvägar till Holland och vinteruppe-
hållet där framgångsrikt skyddats, är antalet individer nu uppe i närmare 30 000 – jämfört
med endast några hundra för femtio år sedan. De senaste åren har en del valt att inte göra
den långa migrationen norrut, och de häckar nu bland annat i Stockholm.

Prutgås (Branta bernicla)
Prutgåsen är den minsta gåsen på Svalbard. I månadsskiftet maj-juni anländer prutgåsen till
Svalbard från sina övervintringsområden i västra Danmark och de brittiska öarna. Prutgåsen häckar
nästan alltid på mindre öar, där den är oåtkomlig för fjällräven. Större delen av populationen på
Svalbard häckar på Tusenøyane söder om Edgeøya.

37