Page 11 - Albatrossi-Albatrossen-2_2022
P. 11

tredjedel av fraktfartygen till avgiften  mikrober och bakterier som är skadliga    tering i Östersjön samt hur liggtiden
”no-special-fee”, dvs. den avfallsavgift  för vattensystemet. Detta har kunnat      kan optimeras för att lämpa sig bättre
som tas ut av fraktfartyg som anlöper     konstateras genom att ta vattenprov       också för avfallshantering.
en hamn, oavsett om de lämnar avfall      ur fartygens uppsamlingstankar för
i hamnen eller inte. Det var oroväck­     avloppsvatten. Sorteringen av avfall         – Alla kan bidra och ta sitt ansvar
ande att hela två tredjedelar av frakt­   upplevdes också som problematisk.         för havens och i synnerhet Öster­
fartygen har dumpat sitt avloppsvatten    Praxisen varierar i olika länder och      sjöns tillstånd, konstaterade minister
i havet inom de avståndsgränser som       ombord på fartygen finns det inte nöd­    Harakka och projektchef Mikkolainen
tillåts enligt bestämmelserna. Det helt   vändigtvis tillräckligt med information.  instämde.
nya informationspaketet, som delas ut     I samband med anskaffningar lämnas
till fartygen via hamnarna, fartygsmäk­   det också onödigt mycket förpack­             Upptagning av seminariet
larna och VTS-centralerna, innehåller     ningsavfall kvar ombord på fartygen,          och närmare information om
uppgifter om bland annat avfallsavgif­    vilket varuleverantörerna borde få            projektet och dess resultat
ten och vad den omfattar. Inom ramen      anvisningar om.
för projektet har man också kartlagt                                                      https://www.youtube.com/
värdekedjan för avfallshanteringen           En viktig del av projektet var               watch?v=34HjgVZfXzw
tillsammans med samarbetspartnerna        återvinningen av näringsämnen från
Karleby, Uleåborgs och Raumo hamn.        matavfallet som uppstår på fartygen,            https://www.bsag.fi/fi/toiminta/
Tre olika hamnar och deras olika          exempelvis för biogas, jordförbätt­             harmaat-vedet-meriliikenteessa
värdekedjor deltog alltså i pilotprojek­  ringsmedel eller värmeproduktion. Till
tet. Nuläget fastställdes med hjälp av    exempel i Raumo hamn produceras
intervjuer och under olika workshop­      fjärrvärme av matavfall. BSAG:s roll är
par och seminarier har man hittat de      att genom projektet sammanföra olika
konkreta förbättringsåtgärder som nu      parter i värdekedjan genom intervjuer
ska genomföras.                           och workshoppar.

   – Intervjuerna visade att informatio­  INFORMATIONEN och informations­
nen om parternas roller och verksam­      gången bildar i många avseenden en
het i den landbaserade värdekedjan        propp. Informationen om de verktyg
är bristfällig och det har vi nu lyckats  och den praxis som projektet genererar
åtgärda med hjälp av projektet, berättar  fås allt bättre ut till fartygen, där de
Mikkolainen.                              olika formerna av avfall bildas. Det
                                          finns ändå mycket kvar att göra. En
EN DEL AV PROJEKTET gick också ut         utvecklingspunkt är den svårbegripliga
på att korrigera felaktig information     prissättningen av avfallshanteringen i
om den biologiska karaktären hos          hamnarna. Det finns skäl att fundera
toalettavfallsvatten och hushållsvatten   på om det utöver avgiften no-special-
som behandlats ombord. Trots be­          fee borde införas någon typ av til�­
handlingen innehåller gråvatten alltid    läggsincitament för hållbar avfallshan­

                                                                                    Elisa Mikkolainen och Pauli Aalto-Setälä
                                                                                                               Albatrossi | Albatrossen 11
   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16